Den nya avgiftsklassmodellen

Avgiftsklassmodellen som påverkar avgiften för storarbetsgivare förnyades i början av 2024. Syftet med den ändrade modellen är att uppmuntra arbetsgivarna att fästa ännu mera uppmärksamhet än tidigare vid förebyggande av arbetsoförmåga och rehabilitering av arbetstagare. Ändringen påverkar hur invalidpensionsavgiften som är en del av ArPL-avgiften fastställs för storarbetsgivare. På den här sidan hittar du information om de viktigaste ändringarna i den nya modellen och hur de påverkar arbetsgivarna.

Vad ändras i avgiftsklassmodellen?

Lägre risk vid nyanställningar

Du kan anställa en ny arbetstagare som fyllt 55 år utan risk för att det skulle påverka avgiftsklassen.

Du kan ta in en ny arbetstagare i form av arbetsprövning eller läroavtalsutbildning inom yrkesinriktad rehabilitering och sedan anställa personen utan någon omedelbar risk för att det skulle påverka avgiftsklassen.

Korta anställningar påverkar avgiftsklassen mera sällan än tidigare.

Läs mer om nyanställningar

Pensionerna som påverkar avgiftsklassen ändras

Långvariga rehabiliteringsstöd börjar ingå bland de faktorer som påverkar avgiftsklassen. Deras effekt på avgiftsklassen börjar gälla tidigast 31.12.2026, och de kommer att påverka avgiftsklasserna för åren 2028–2029.

Om yrkesinriktad rehabilitering pågår samtidigt, kan detta göra att avgiftsklasseffekten börjar gälla vid en annan tidpunkt eller inte alls.

Pensionsfall som inträffade för mer än 5 kalenderår sedan har ingen inverkan på avgiftsklassen.

Läs mer om pensioner som påverkar avgiftsklassen

Arbetsgivarnas självrisk sänks

Självriskgraden för alla arbetsgivares avgiftsklass sänks stegvis från den tidigare nivån till 60 %. Självriskgraden minskar med 10 % per år under perioden 2025–2028.

När självriskgraden sänks, minskar avgiftsklassens inverkan. Det innebär att de nedsättningar och förhöjningar av försäkringsavgiften som beror på avgiftsklassen blir mindre.

Läs mer om den sänkta självrisken för arbetsgivare

Läs mer om storarbetsgivarnas ArPL-avgift och avgiftsklassmodell

Reformen av avgiftsklasserna träder i kraft stegvis mellan 2024 och 2028

Vanliga frågor om den nya avgiftsklassmodellen

Den nya avgiftsklassmodellen innebär inte automatiskt varken en höjning eller sänkning av arbetsgivarens avgiftsklass.

En arbetsgivares avgiftsklass fastställs genom att man jämför företagets pensionsutgifter för de arbetstagarpensioner som påverkar avgiftsklassen med den genomsnittliga nivån.

Att rehabiliteringsstöd ingår i avgiftsklassmodellen ökar mängden pensioner som påverkar avgiftsklassen sett till genomsnittet. Arbetsgivarens avgiftsklass beror på hur den ligger till i förhållande till den genomsnittliga förändringen.

Enskilda pensioner har i fortsättningen mindre betydelse än tidigare när avgiftsklassen fastställs.

Permanenta invalidpensioner kommer fortsättningsvis att påverka avgiftsklassen. Antalet pensioner som beaktas ökar nu i och med att rehabiliteringsstödet ingår i avgiftsklassmodellen.

Även yngre personer är mer framträdande än tidigare i avgiftsklasserna. Tidigare påverkades avgiftsklasserna endast av permanenta invalidpensioner, som är vanligast bland äldre arbetstagare. Långvariga rehabiliteringsstöd blir allt vanligare även bland yngre arbetstagare.

Tänk proaktivt i ledningen av arbetsförmågan. Varma erbjuder bland annat information och kurser som stöd för ledningen av arbetsförmåga.

Läs mer om proaktiva åtgärder vid ledning av arbetsförmåga

Förebygg långvariga rehabiliteringsstöd. Ju längre en sjukfrånvaro eller ett rehabiliteringsstöd pågår, desto svårare blir det att återgå i arbetet och risken för invalidpension ökar.

Läs hur du kan förebygga långvariga rehabiliteringsstöd

Stöd arbetstagarens fortsatta arbete både under rehabiliteringen och efter återgången i arbetet.

Läs mer om hur du kan stödja arbetstagarens fortsatta arbete

Arbetsgivarens självriskgrad sänks till 60 % från den tidigare nivån

Självriskgraden för arbetsgivarens avgiftsklass sänks stegvis från den tidigare nivån till 60 %. Självriskgraden minskar med 10 % per år under 2025–2028. År 2028 kan självriskgraden uppgå till högst 60 %.

Sänkningen av självriskgraden gäller alla arbetsgivare som har en självrisk. Om en arbetsgivares självriskgrad tidigare var 100 %, kommer den år 2028 att vara 60 %. Om självriskgraden tidigare var 50 %, kommer den år 2028 att vara 30 %. När självriskgraden sänks, minskar avgiftsklassens inverkan. Framöver kommer alltså en mindre del av invalidpensionsavgiften att fastställas baserat på avgiftsklassen.

Om arbetsgivarens avgiftsklass är hög (över 4) blir avgiftsförhöjningarna mindre, vilket leder till en lägre försäkringsavgift. Likaså, om arbetsgivarens avgiftsklass är låg (under 4) blir avgiftsnedsättningen mindre och försäkringsavgiften större.

Kontrollera ditt företags självriskgrad i Varma Onlinetjänst

Arbetsgivarens avgiftsklassens självrisk sänks med 10 % varje år. År 2028 kan självriskens nivå vara högst 60 %.

Vad förändras vid nyanställningar?

Den nya avgiftsklassmodellen gör det mindre riskfyllt att nyanställa arbetstagare som är över 55 år och arbetstagare som genomgår yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom är det mer sällan än tidigare någon risk att kortvariga anställningsförhållanden inverkar på avgiftsklassen. Om en nyanställd arbetstagare som är över 55 år gammal eller genomgår yrkesinriktad rehabilitering blir arbetsoförmögen, krävs bevis från arbetsgivaren på att kriterierna är uppfyllda för att detta inte ska ha någon inverkan på avgiftsklassen.

En ny arbetstagare som fyllt 55 år kan hädanefter anställas utan risk för att det skulle påverka avgiftsklassen. Detta under förutsättning att den första löneutbetalningen från arbetsgivaren sker tidigast i den månad då personen fyller 55 år och den första löneutbetalningen skett tidigast 1.1.2024.

En arbetstagare anses vara nyanställd, om hen

  • inte har fått lön hos någon arbetsgivare inom samma koncern tidigare under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren
  • inte har varit på arbetsprövning eller läroavtalsutbildning hos någon arbetsgivare inom samma koncern tidigare under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren
  • inte har överförts till arbetsgivaren i samband med företagsarrangemang.

En nyanställd arbetstagare som anställts efter att ha fyllt 55 år kan aldrig påverka arbetsgivarens avgiftsklass. Skyddet mot avgiftsklasseffekten är permanent för arbetsgivaren.

När du erbjuder en arbetsprövnings- eller läroavtalsutbildningsplats till en ny arbetstagare som genomgår rehabilitering, kan du betala lön under rehabiliteringsperioden eller anställa personen efter rehabiliteringen utan omedelbar risk för att det påverkar avgiftsklassen. Om personen som anställdes blir arbetsoförmögen inom fem år efter att den yrkesinriktade rehabiliteringen påbörjades i ditt företag, har pensionsfallet ingen inverkan på avgiftsklassen. Detta under förutsättning att arbetstagaren påbörjat den yrkesinriktade rehabiliteringen i form av arbetsprövning eller läroavtalsutbildning hos arbetsgivaren efter 1.1.2024.

En arbetstagare anses vara nyanställd, om hen

  • inte har fått lön hos någon arbetsgivare inom samma koncern tidigare under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren
  • inte har varit på arbetsprövning eller läroavtalsutbildning hos någon arbetsgivare inom samma koncern tidigare under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren
  • inte har överförts till arbetsgivaren i samband med företagsarrangemang.

Som yrkesinriktad rehabilitering räknas i det här sammanhanget arbetsprövning och läroavtalsutbildning som ordnas av FPA eller en arbetspensions-, trafikförsäkrings- eller olycksfallsförsäkringsanstalt i form av yrkesinriktat rehabiliteringsarbete hos en arbetsgivare.

Vad innebär arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla bevis?

Arbetsgivarna är skyldiga att tillhandahålla bevis för att de har anställt en ny arbetstagare över 55 år eller en person som genomgår yrkesinriktad rehabilitering i form av arbetsprövning eller läroavtalsutbildning.

Om en arbetstagare som uppfyller dessa kriterier får nedsatt arbetsförmåga och beviljas rehabiliteringsstöd eller invalidpension, måste arbetsgivaren kunna bevisa att kriterierna uppfyllts för att arbetspensionsbolaget ska kunna ta bort inverkan på avgiftsklassen.

För att arbetsgivaren ska kunna tillhandahålla bevis, är det viktigt att underhålla information i HR-systemen om arbetstagarens situation vid tidpunkten för anställningen.

När måste bevis tillhandahållas?

När invalidpension eller rehabiliteringsstöd börjar påverka avgiftsklassen (året när riskförhållandet beräknas), ska bevis tillhandahållas senast 15.11 följande år. Till exempel om en arbetstagare beviljas permanent invalidpension år 2025, ska bevis tillhandahållas senast 15.11.2026.

Hur kan bevis tillhandahållas?

Du kan tillhandahålla bevis, dvs. ansöka om befrielse från avgiftsklass med hjälp av ett formulär som finns i Varma Onlinetjänst: Arbetsförmåga > Beslut.

Logga in på Varma Onlinetjänst

Arbetsgivarens avgiftsklass påverkas inte, om arbetstagarens sammanlagda lön är högst 11 145,91 euro för de två år som föregick pensionsfallet (nivån år 2025).

Detta under förutsättning att arbetstagarens pensionsfall inträffar år 2024 eller senare. Ett pensionsfall avser insjuknande och tidpunkten när arbetsoförmågan börjar.

Arbetspensionsbolaget får uppgifterna som används för beaktande av inkomstgränsen direkt från registeruppgifterna. Som arbetsgivare behöver du inte skicka in löneuppgifterna på nytt.

Pensionerna som påverkar avgiftsklassen ändras – långvariga rehabiliteringsstöd nu bland de faktorer som påverkar avgiftsklassen

De långvariga rehabiliteringsstödens effekt på avgiftsklassen beaktas första gången 31.12.2026, och de kommer att påverka avgiftsklasserna för åren 2028–2029. Om yrkesinriktad rehabilitering pågår samtidigt, kan detta göra att avgiftsklasseffekten börjar gälla vid en annan tidpunkt eller inte alls. Avgiftsklassen påverkas inte, om det gått mer än fem kalenderår sedan arbetsoförmågan började (pensionsfallet).

Rehabiliteringsstöd som är i kraft under årets sista dag påverkar avgiftsklassen, om det har gått mer än två år sedan det första rehabiliteringsstödet trädde i kraft (första året och två kalenderår). De långvariga rehabiliteringsstödens effekt på avgiftsklassen beaktas första gången 31.12.2026, och de kommer att påverka avgiftsklasserna för åren 2028–2029.

Om till exempel en persons första rehabiliteringsstöd träder i kraft 2025 och personens rehabiliteringsstöd fortfarande är i kraft 31.12.2027, så påverkas avgiftsklassen. Rehabiliteringsstödet beaktas då i avgiftsklasserna för 2029–2030.

Avgiftsklassen påverkas inte om det har gått mer än fem kalenderår sedan pensionsfallet när rehabiliteringsstödets effekt på avgiftsklassen granskas. Det här beaktas för första gången 2026 och gäller förutom rehabiliteringsstöd även permanenta invalidpensioner.

Om yrkesinriktad rehabilitering samtidigt är i kraft under årets sista dag, kan detta göra att avgiftsklasseffekten börjar gälla vid en annan tidpunkt eller inte alls.

Avgiftsklasseffekten kan börja gälla senare om yrkesinriktad rehabilitering pågår vid tidpunkten för granskningen men rehabiliteringsstödet fortsätter senare.

För rehabiliteringsstöd som trätt i kraft före 2024 började den tvååriga uppföljningsperioden 1.1.2024. De påverkar avgiftsklassen om rehabiliteringsstödet fortfarande är i kraft 31.12.2026. Uppföljningen gäller inte pensionsfall som inträffat under 2020 och tidigare, vilka kommer att omfattas av femårsbegränsningen 2026.

Avgiftsklassen påverkas inte om det har gått mer än fem kalenderår sedan insjuknandet eller arbetsoförmågan började (pensionsfallet) vid tidpunkten då rehabiliteringsstödets effekt på avgiftsklassen granskas.

Ett och samma pensionsfall kan endast ge upphov till en avgiftsklasseffekt. Ett pensionsfall avser insjuknande och tidpunkten när arbetsoförmågan börjar.

Om till exempel ett rehabiliteringsstöd som påverkat avgiftsklassen senare ändras till en permanent invalidpension, medför den ingen ny effekt på avgiftsklassen.

Hur kan Varma hjälpa till?

I och med den nya avgiftsklassmodellen betonas vikten av att vidta verkningsfulla åtgärder i god tid för att förebygga arbetsoförmåga och rehabilitera arbetstagare. Läs mer nedan vad du bör tänka på för att dina arbetstagare ska förbli arbetsförmögna och inverkan på avgiftsklassen ska minimeras.

Proaktiv ledning av arbetsförmågan bidrar till att

  • förbättra arbetstagarnas arbetsförmåga,
  • minska sjukfrånvaro, rehabiliteringsstöd och permanent arbetsoförmåga och
  • minska kostnaderna för arbetsoförmåga.

Varma erbjuder bland annat information och kurser som stöd för ledningen av arbetsförmåga. Slutresultatet av en framgångsrik ledning av arbetsförmågan är en välmående och arbetsförmögen personal samt hanterbara kostnader för arbetsoförmåga.

Du kanske också är intresserad av till exempel följande innehåll på vår webbplats:

Du kan se nya beslut och deras inverkan på avgiftsklassen i Varma Onlinetjänst. Vid behov kan Varmas experter hjälpa dig med att dra nytta av beslutsuppgifterna.

Logga in på Varma Onlinetjänst

Det lönar sig att satsa på stöd för återgång i arbetet redan under sjukdagpenningsperioden. Under perioden med rehabiliteringsstöd är det viktigt att göra en koncis bedömning av möjligheterna att återgå i arbetet och att diskutera stödåtgärder. För arbetstagare som är sjukskrivna under längre perioder lönar det sig att skapa tydliga rutiner för uppföljning så att de får stöd i rätt tid.

Kom överens om ansvar och roller på arbetsplatsen och med företagshälsovården under sjukfrånvaron. Som stöd för diskussionen finns tabellen Ansvar och roller när arbetsförmågan vacklar i Varma-Akademin. Ju längre en sjukfrånvaro eller ett rehabiliteringsstöd pågår, desto svårare blir det att återgå i arbetet och risken för invalidpension ökar.

Varmas yrkesinriktade rehabilitering kan vara en möjlighet att stödja arbetstagarens återgång i arbetet. För att kunna utreda möjligheten till yrkesinriktad rehabilitering behövs ett B-utlåtande från företagshälsovården. Före det är det bra att ordna ett gemensamt nätverksmöte. Experterna på Varma erbjuder stöd och råd för att hjälpa arbetstagare att gå tillbaka till arbetet.

Det lönar sig att vara i kontakt med arbetstagaren regelbundet för att bevara kontakten till arbetslivet och sänka tröskeln för att återgå i arbetet. Man kan börja planera för en återgång i arbetet, även om arbetstagarens rehabilitering fortfarande skulle pågå.

Stöd och följ upp hur arbetet går och att arbetsförmågan bevaras. Ha en låg tröskel för att reagera på problem efter återgången i arbetet. Det är värt att notera att även om rehabiliteringsstödet skulle upphöra, kan det påverka avgiftsklassen ifall det fortsätter senare, om det gått mindre än fem kalenderår sedan pensionsfallet. Därför är det viktigt att aktivt stödja och följa upp arbetsförmågan hos en arbetstagare som återgår i arbete efter en period med rehabiliteringsstöd.

Varmas experter ger dig stöd och råd i frågor som rör arbetsförmågan på telefon: 010 192 065 (mån-fre kl. 9-15).